Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


tisdag, augusti 19, 2014

Äventyrslustan finns i generna

Idag handlar den här bloggen inte om mig. Idag handlar den om ett av mina barn, Sofia, dotter/medarbetare.

I helgen tävlade hon, i lag med en kompis, i Hofors Adventure Race. På sin blogg, Sofias Secrets, har hon skrivit sin race report. Vi brukar göra det i vår familj.

Imponerande, men mest imponerad blev jag av att hon trots skräcken, firade ner sig från ett 18 meter högt brandtorn, vilket var ett delmoment i tävlingen.



Efter 10 timmars kämpande med ben, armar, cykel och kanot över stock och sten och sjöar, blev dessvärre mörkret till slut övermäktigt och de fick ge upp. De var inte ensamma om det kan jag avslöja. Det var en tuff tävling.

Bäst är ju förstås om du läser hennes egen race report.

Som sagt, imponerande, men tänkte bara lite opretantiöst nämna att jag själv kämpade i drygt 17 timmar, delvis genom mörker ända in i kaklet häromveckan. Å andra sidan cyklade jag på landsväg och inte i skogen.

Men som sagt, ville bara nämna det i förbigående, det här är ju ändå min blogg.