Jag får numera rysningar när jag kollar på tv-intervjuer av politiker. De är numera söndertränade i intervjuteknik. Intervjuoffren alltså.
De stirrar blint på intervjuaren och viker inte undan en sekund med blicken. De ser mer ut som döda sälar än levande människor som vill berätta för dig och mig vad de egentligen vill uppnå.
För mig blir en stirrande politiker en död och ointressant människa. De blir istället inom mig, det de definitivt inte vill bli uppfattade som:
Elaka, giriga och bara intresserade av sig själva. Men det är vad jag tycker.