Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, oktober 23, 2014

2015. Revanchens år. Och äventyrets.

Nu har jag lagt planen för i princip hela nästa år. Seriöst så man nästan blir generad.

Påverkad av alla positiva träningsbloggar jag följer, så inser jag att man måste ha ordning och reda i sina planer, annars är risken stor att det blir kaos.

Dessutom väljer jag att offentliggöra min plan för att minska risken att jag ändrar och/eller skyller på dåligt väder eller så.

Och möjligen också för att någon mer ska känna att kan den gubben så kan tamigfan jag också.

Näe, fullt ös medvetslös, det är mottot för 2015. Man blir inte yngre. Man får inte roligare än man gör sig. Och det här är roligt.

Min träningsmålsättning:

A/ få bättre uthållighet. Det duger inte att hel- eller halvbonka i var och vartannat cykellopp.
B/ få ännu bättre styrka i ben, bål, rygg och axlar.
C/ bli bättre på att fylla på med energi under loppen
D/ att klara ett rullsnitt på 30 km/tim under en 10-milarunda eller längre

Jag ska ju faktiskt cykla ända till Paris, då gäller det att vara j...igt vältränad.

Sist men inte minst, det där med Beach15, Bikini15, Badbralla15 och såna där tonårsgrejer har jag vuxit ifrån. Det är förlegat. Nu gäller mer rejäla saker att träna för. Fontän15 är det som gäller nuförtiden.

För tänk om jag skulle få glädjefnatt efter målgången i Paris och kasta mig i en fontän? Sånt har förekommit har jag förstått, så därför gäller nu även E/ Fontän15. Då är det nödvändigt att ha snyggare muskler på kroppen, helt klart.

I alternativ E vill man ju se hel och fräsch ut, eller hur? Familjen ska ju inte behöva skämmas för att man badar i en fontän i Paris.

Så till mina planerade lopp:

1.
Först ut blir Stockholm Tunnel Run 22/11 i år. Visserligen ingen cykling, men likväl en utmaning för en gubbe som hatar att springa. Inte självvalt, en Fars Dag-present som naturligtvis måste utnyttjas.

2.
Sen har vi den traditionella skidresan till Österrike sista veckan i februari. Då måste jag ha en första formtopp. Sen jag började träna blev skidåkning nästan en helt ny sport när jag orkade köra hela backar utan att dö av syrebrist och muskelutmattning. Skitkul att åka utförsåkning när man är tränad.


3.
Sen kommer GranFondo, 15 mil. Här gäller revansch. Årets lopp, som var mitt första cykellopp någonsin, gick väl sådär. Du kan läsa min race report  HÄR.



4.
Sen blir det premiär för Halvvättern. 15 mil borde vara en lagom träningsmängd tillsammans med likasinnade i ett av Sveriges kändaste lopp, efter själva Vätternrundan.

5.
Veckan därpå blir det riktiga Vätternrundan, 30 mil. Det här årets stora mål. Formtoppen kickade in i exakt rätt ögonblick. Sluttiden 15:10, inget att skriva hem om, men målet var att som cykelnybörjare ta mig runt med glädje. Vilket jag gjorde. Ska jag var helt ärlig tror jag den inställningen gjorde att jag sedan fortsatte att cykla. Det loppet finns bekrivet HÄR. Årets tid kommer jag att slå. Lätt känns det som, särskilt som jag 2015 ska köra i klunga med Team Rynkeby.


6.
Därefter kommer 2015 års riktigt stora mål, cyklingen till Paris, 180 mil. Årets, och mitt idrottslivs, absolut största händelse. Någonstans i bakhuvudet har det nu dessutom börjat snurra en tanke att dessutom cykla från Stockholm till Skåne där Tour de Paris börjar. Är kanske lite tokigt, men en rejäl utmaning bara det. Jag kickar igång på utmaningar numera. Men vi får se, långt kvar dit.



7.
Får inte glömma bort mardrömsloppet Mälaren Runt, 33 mil,  där jag definitivt kräver revanch. Hände mycket i år, den här gången blev MR mitt idrottslivs absolut värsta händelse. Men jag gick stärkt ut ur mardrömmen. Det klassiska, det som inte dödar dig, stärker dig. Du kan läsa om det HÄR



8.
RoslagsHösten i september, 13,5 mil, måste naturligtvis köras. Kan bli bättre än årets lopp, som gick jättebra om vi räknar bort sista milen som kändes lite onödigt jobbig. Om det kan du läsa HÄR.



Ungefär så har jag tänkt mig 2015. Kan bli lite till, eller som vi säger i vår bransch när vi inte riktigt vet, TBA, To Be Adviced.

Ska jag klara allt det här gäller det att träna stenhårt, för ett sånt här program kräver sin man. Korkat nog levde jag mina första 58 år utan att tänka på att kroppen behöver träning för att den ska orka med ålderdomen. Nu vet jag bättre. Nu kör vi till och från träning även på jobbet.



Sen jag började träna regelbundet för 5 år sedan så mår jag och min kropp så ofantligt mycket bättre. Och är ofantligt mycket gladare. Och ännu bättre blev det när jag började med cykling för ett år sedan.

Nu har jag alltså "outat" mina planer. Nu finns ingen återvändo. GAAAAAAHHHHHH!!!!