Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, november 26, 2015

And the seriesegrare is....

I går var en sån där Terrible Wednesday. Tre träningspass. Simning på lunchen., Gick sååååå jäddrans bra. Men bara så du fattar min simkompetensnivå. Jag fixar ännu inte att crawla 50 meter, men jag börjar få in snitsen att klämma en tjufemma, som vi säger i simbranschen.

Spinning med Team Rynkeby på kvällen. Den var konstig. Uberjobbig såklart. Kapten Jonas valde att köra intervaller den här gången. Vi började såklart med rejäl uppcykling för att komma i stämning och förbereda kroppen för att spinna oss genom helveteselden.

Sedan drog han igång oss med 4 x 4 minuter. Maxansträngning såklart. Inget mesande. Vila någon minut mellan intervallerna. Eller om det var 45 sekunder.

Sedan 3 x 2 minuter. 45 sekunders vila mellan varje. Sedan avslutade han med 7, eller om det var 9 x 40 sekunder med 40 sek vila mellan varje. Då ville Jonas att vi skulle ta i ännu lite mer än max.

Det konstiga var att jag trots nästan blodsmak i munnen inte lyckades köra upp pulsen till max. Det gjorde jag ju förra veckan. Skumt. Min egen teori kring det är att den här gången valde Jonas riktig musik, alltså rock´n´roll, och inte sånt där elektroniskt tjafs. Riktig musik till ansträngande övningar ger sånt resultat, man kan ta i för kung och fosterland och Barncancerfonden utan att pulsen exploderar.

När helvetet var slut blev det snabb transport till Sollentuna tennishall för en tennismatch i gubbdubbelligan. Lätt vinst. Vi räknar bara game, och jag och min partner vann med hela 12-3. Behöver jag nämna att vi nu pratar världsklass om min och Rolf insats?

Två röda kulor = 2 x 6 poäng = 12 poäng
Tre vita kulor = 3 x 1 poäng = 3 poäng

12 omgångar ska spelas. Några har tre matcher kvar att spela men ingen kan nå min poäng, jag har dessutom två matcher kvar att spela.

Tips till den extra intresserade: klicka på bilden så blir den större
och du kan tydligt se min placering i tabellen.

Denna sanning leder oss tillbaka till dagens bloggrubrik:

And the seriesegrare is .....
...... MR GO:RAN DEMNEEEEERRRT. (trumvirvlar, trumpeter och applåder får du själv föreställa dig) Vänligen notera min internationella stavning, där ö:et liksom ramlat omkull.


Bortsett från att jag denna spelomgång lirade skjortan av mina tenniskamrater, så är jag fortfarande samma stillsamma, tillbakadragna och ödmjuka Go:ran som innan seriesegern, den kommer inte att förändra min attityd eller tillvaro på något sätt. Inte alls. Nu ska jag bara beställa en limousine till dagens lunchträning i simhallen. Måste träna crawl lite mer, för på lördag ska jag ju tävla (!) i bl.a 50 meter frisim. Hur det nu ska gå till.