Att cykling ger mycket har du som cyklar redan räknat ut och upplevt. Så har ju även jag.
En trevlig bieffekt är att det nu också ger effekt på affärerna i mitt företag StockholmsBuss.
I natt rullade vi iväg en buss på vår första cykelresa till Italien med vår nya kund Cykeltours som beställare. Ägare till det företaget är Garry Jones, som säkert många cyklister känner till.
Den kunden hade vi garanterat inte fått om jag inte börjat cykla för två år sedan.
Resmålet på denna resa är Riccione. Dessvärre är jag inte en av chaufförerna, men gissa om jag var sugen på att köra själv. Får bli en annan av de många resor vi kommer att köra till Italien med Cykeltours. Kika gärna in på deras websida, många kul cykelresor finns att välja på där.
Inte heller hade vi fått köruppdrag till Vätternrundan om jag inte börjat cykla. Dit har vi i år flera bussar, bl.a grupper från Fredrikshof. Hur kul som helst. Dessutom har en cykelklubb från England hittat oss och bokat buss till VR. Fast vi hämtar de på Arlanda såklart.
Lite extra kul är att nya cykelklubben Stockholms CK valt att samarbeta med oss under säsongen. Vi kommer att köra deras lag till träningsläger och tävlingar. Ska bli spännande att följa laget som ju har en uttalad målsättning att tillhöra Sverigeeliten på både dam- och herrsidan.
Det som är lite extra kul är att David, som sitter i styrelsen i klubben, gick ut på Facebook och frågade om någon kände till något bussbolag. Och vips så var det många som hänvisade till mig och StockholmsBuss. Och så blev det affär av det hela. Tack ni som tipsade.
Tänk vad konstig kroppen och knoppen kan vara. De dagar jag inte tränar, eller tränar bara lite, så känner jag att jag liksom hela tiden längtar till nästa pass. Det liksom saknas något i kroppen.
Och när jag tränat, särskilt när jag kört hårt, så infinner sig en härlig känsla i hela kroppen. Jag får sällan träningsvärk numera, däremot en allmän mjuk härlig känsla från topp till tå. Den är mysig.
Att röra på kroppen har blivit en slags drog för mig. En laglig och nyttig drog tror jag minsann.
Igår kväll var det ju spinning med Rynkebygänget igen. Vi forsätter envist med Giro 4-programmet.
Extra kul var det igår eftersom Giro 4 är skapat av just Mattias Reck, som vi träffade i tisdag och som du kan läsa om HÄR. Om du nu händelsevis missade det inlägget.
Det var då han pratade om upplägget och varför programmet är som det är. Gav en annan känsla för passet och vips så var jag där igen, 101 % av maxpulsen.
Fast i verkligheten prickade jag maxpulsen exakt, men Garmin kan inte räkna, därav 101 % och inte 100. Men strunt samma, det bevisar i alla fall att jag inte mesar på träningarna.
Känner mig nästan som ett proffs. Nu har vi fått våra fina väskor. Eller fått och fått, vi har fått betala dom själva, men leverantören NeH, har sponsat med ungefär halva kostnaden.
Nu är det påskhelg och det verkar bli den officella racerstarten för diverse gruppträningar. Får se om även jag plockar fram den Gula Racern, Biancha. Passar ju bra färgmässigt med påskhelgen i alla fall.
