Jag tar det från början, dvs i fredags kväll. Första högst frivilliga samlingen för Team Rynkeby Stockholm. Vi körde tempovarvet runt Kaknäs några gånger. Det var kul. Formen kändes som den är på G.
Sista varvet blev en rejäl pulshöjare genom att hänga på en av teamets vassaste cyklisters hjul, Elins, hela svängen runt. Det resulterade i nytt Strava-PB på en av de många segment som finns runt Kaknäs. Fast hon höll säkert igen lite.
Vassaste cyklisten i röd tröja
På lördagen var vi i teamet värdar för Spin of Hope på SATS Gärdet. Vi tycker det blev succé. Full sal nästan alla timmar. Många kom och köpte drop-in-platser vilket var extra kul.
Första passet kl 0700. För en riktig cyklist spelar klockslaget ingen roll
Många kända (!) företag hade "köpt" en cykel
för hela dagen
Ett annat, lite mindre känt företag, har valt att
sponsa Team Rynkeby med betydligt mer pengar.
Man kan säga att cyklingen går som på räls.
Själv körde jag ett dubbelpass, fast på annan cykel. Superjobbigt.
Alla tider på "min" cykel fulltecknades på mindre än en timme. Coolt.
Minsann dök inte både Malin och Patrik upp från förra
årets team där Patrik var kapten.
På söndagen var det stor galapremiär för utecyklingen med mitt Rynkebyteam. Vi körde ute på Ekerö och vi tränade gruppcykling för en hel del i gänget har inte kört i grupp tidigare och som möjligen bekant finns en hel del både skrivna och oskrivna regler att lära sig. Men alla var jätteduktiga och de som var nybörjare lärde sig snabbt.
Gänget som var med på premiären. Mr Ego var ju också med,
men ville inte sabba bilden med att ta en selfie.
Tyvärr avslutades den här härliga helgen med tårar. På söndagskvällen fick jag ett besked som tog väldigt hårt på mig och som gjorde mig så otroligt ledsen.
Du som vet, vet vem ljuset brinner för.