Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, april 11, 2016

Jag ska in för operation

En typiskt kvällstidningsrubrik. Rubriken är sann, men hela sanningen är att jag ska in om först sju år. Då uppgraderas jag till Göran, version 3.1. HÄR kan du läsa när jag blev uppgraderad senast.

Om sju år tar nämligen batteriet i min pacemaker slut. Det såg dom idag när jag var inne på min årliga pacemakerkontroll.

På en pm så byter man inte batteriet, man skär istället upp kroppen, tar ut den gamla rostiga pacemakern och sätter in en ny av senaste årsmodell.

Fast egentligen är det ingen big deal alls. Såna här ingrepp gör de på löpande band, de skär såklart inte upp hela kroppen, bara ett litet snitt där pm sitter. Det lite läskiga känslomässigt är ju att de två sladdarna ska petas in genom blodådrorna ända ner i varsin kammare i hjärtat. DET känns läbbigt.




I dag fick jag en lektion hur pm jobbar med mitt hjärta. Dessutom fick jag extra tid eftersom det samtidigt var en annan läkare som skulle utbilda sig på den där fantastiska maskinen som analyserar hjärtan.





Mojängen som hänger ovanpå pm är kopplad till mojängen som tjejerna lattjar med på bilden ovan. Genom att trycka på diverse knappar får de mitt hjärta att klappa fortare eller långsammare, vilket dom gjorde. En lite scary känsla när hjärtat plötsligt började galoppera.

Dom skissade och berättade för mig hur saker och ting hänger ihop. Bilden nedan föreställer mitt hjärta och punkten är Sinuspunkten. Där går min pm in 15 % av tiden för att hjälpa hjärtat att slå korrekta slag.

I en annan del av hjärtat, hjälper min pm hjärtat 22 % av tiden. Inga konstigheter, allt funkade normalt som tänkt.


Anledningen till att jag fick pacemakern i samband med stroken för 5 år sedan var att på nätterna när jag sover, slår mitt hjärta bara vart tredje slag, och det är inte bra.

En natt för några veckor sedan satte jag på mig pulsbandet och pulsklockan för att kolla pulsen på natten. På nedanstående bild ser man tydligt hur och när min pm drar igång. 

Min pm är inställd så att när pulsen går under 50 slag så drar den igång och sparkar upp pulsen till ungefär 70 slag.



I högra delen av diagrammet syns tydligt när jag börjar jag sova oroligt och pulstoppen blir när jag måste gå upp på toa och pinka. Sen infinner sig ett lugn igen.

Summa summarum. Ingen anledning till oro, jag får fortsätta att köra mina 9-10 pass veckan, att träna är bra, fick jag ännu en gång veta.

Känns skönt att få en årlig genomgång av kroppens viktigaste del.