Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


fredag, november 11, 2016

Jag är irriterad. J*****igt irriterad.

Jag vill bli bättre. Jag vill bli starkare. Tycker jag kämpar rätt hårt för att bli det, men den känns ändå som att jag liksom står till. Det händer inget i kroppen. Känner mig mest som en seg soffpotatis.

Varför är det så?

Häromdagen, när jag hade vilat,dvs inte tränat alls i två dagar, körde jag ett FTP-pass på trainern. Kände mig rätt övertygad att jag skulle höja det några snäpp jämfört med värdet jag fick för några veckor sedan.



Men vad hände? Jag körde så mjölksyran sprutade ur öronen, men inte fan fick jag ett högre FTP-värde inte, det blev LÄGRE. Va fan liksom. Det gör mig fruktansvärt irriterad.

Snabb analys nödvändig. Tog ett snack med medarbetare/min nygamla PT Tommy, och rådfrågade honom. Berättade vilka bra benövningar som jag tänkte köra på fredagslunchpasset på gymmet.

"-Mmm", sa han och tänkte, "-nja, jag skulle inte rekommendera någon av dom". Så rekommenderade han benpress som förstaalternativ, undvika vanliga benböj med tanke på att min rygg inte mår värdsabra just nu.

Men en sån benpressmaskin finns inte på mitt gym och de andra maskinerna för fram- och baksida lår tycker han inte ger särskilt mycket för cykelmusklerna.

Så då blir det framöver superfokus på benpressmaskinen som finns på mitt andra gym som vi kör i på tisdagsmornarna. Så nu j....ar blir det benpress framöver. Och lite annat godis för ben, lår och core också förstås. Ingenting får lämnas åt slumpen.

På fredagspasset, dvs idag, blev det först en liten uppvärmning på en crosstrainern för att sedan sakta ökas till rejält tunggung och motstånd en bra stund typ 10 minuter.



Sen direkt upp på cykeln bredvid. Ingen riktig spinningcykel, men ändå en halvschysst historia med wattmätare. Körde 4-minutersintervaller så hårt jag orkade. Kände mig nu rätt nöjd, lyckades hålla den här watten i alla fall fyra minuter i taget. Vettefan om jag orkar i en halvtimme. Tveksamt.


Men det kändes annorlunda jämfört med min trainer. Känns nu lite som att den visar för låg watt, eller att gymcykeln visar för högt, men det kändes jäddrans tungt att trampa, så jag röstar för att gymcykeln visar mer rätt än min trainer.

Får slå en koll på trainern i kväll innan middagen och fredagsmyset. Eller kanske ett trainerpass ÄR fredagsmys? Fredagsmys light kanske.

By the way, det där med wattmätare till riktiga cykeln börjar kännas som prio ett på önskelistan till Tomten. Vet inte om han har sånt i sina hyllor, men om han får mitt brev i god tid kanske han hinner beställa hem.

Min säsongplanering 2017 börjar sätta sig lite. Vätternrundan är bokad och klar med Team Rynkeby Stockholm och idag blev även Halvvättern bokad och klar med Team Mellanmjölk.


Vadå börjar bli klar? Den ÄR klar nu. Allt annat eventuellt tillkommande blir lite myspys av allehanda slag, så det här blir mina mål 2017, med absolut fokus på rejset 27/8. Det är det loppet jag tänker på under varenda träningspass jag gör.

Den uppmärksamme ser direkt att Mälaren Runt är struken. Fullt fokus den tiden på Ironman-köret.

11/6 Halvvättern
17/6 Vätternrundan
9-15/7 Malmö-Paris
27/8 Ironman 70.3 Zell am See

Tack för idag, strax börjar fredagsmyset light.